Till hösten kommer författarna Anders Jacobsson och Sören Olssons nya bok om Sune. Men redan nu har Örebrokuriren.se fått tillåtelse att publicera delar ur boken om familjen Anderssons öden och äventyr i shoppingland.
Utdrag ur boken Sune i Ullared:
Helt plötsligt knackar någon Håkan på ryggen.
– Och vad gör du om jag får fråga? Framför honom står en vakt. Han glor hårt och pekar på det tomma korvpaketet. Håkan har munnen full med någonting.
– Vadå?
– Ja, vad gör du? upprepar vakten.
– Tänker på livet, försöker Håkan.
– Du har snattat ett helt paket grillare och har munnen full med stöldgods! Håkan sväljer ner det sista. Han öppnar sitt gap.
– Nä! Kolla själv! Bara oskyldiga tänder och en tunga. Vakten rycker åt sig den sladdriga plastförpackningen. Då kommer pappa Rudolf.
– Pappa! Pappa! Jag har inte alls ätit en enda korv.
Vakten förklarar att Håkan varit hungrig och öppnat ett paket med grillare och ätit upp tio stycken. Pappa tittar snabbt på sin son. Därefter på vakten. På förpackningen. På Håkan. På vakten. Han sliter åt sig den tomma påsen.
– Va? Jaha! Nej, nej! Det här är bara ett missförstånd.
– Är det? frågar vakten.
– Ja. Alltså. Det här gamla paketet hade ju Håkan med sig in till er. Vakten höjer på ögonbrynen.
– Va?
– Jo, visst! Den är liksom så att säga min sons snuttefilt. Den har han alltid med sig överallt. Ha ha ha. Pappas röst är stel och onaturlig.
– Har jag? säger Håkan.
– He he! Ja, den har du ju haft sen du var bebis. Eller hur?
– Har jag? Jaha! Ja, just det.
– Snuttefilt? säger vakten. Ett gammalt korvpaket?
– Ja, du vet. Ungar. Pappa Rudolf tittar med frånvarande blick på den tålmodiga vakten som med smala ögon betraktar honom. Tystnad. Pinsamhet. Vakten tar tillbaka den sladdriga påsen som luktar korv.
– Bäst före datum om 3 veckor, säger han. I år! Pinsamhet igen. Tystnad igen.
– Jag är mätt i alla fall, säger Håkan och rapar.
– Ja, du åt ju en himla massa äggsmörgåsar förut. Ha ha ha. Så många. Pappas röst är gäll och snabb.
– Nej, säger Håkan. Vakten börjar skratta.
– Herregud! Ok. Glöm inte betala för korven sen. Han lägger ner förpackningen i Rudolfs kundvagn. Snuttefilt? Jag dör! Han går därifrån och skrockar högt. Kvar står pappa Rudolf med svettig panna och en mätt Håkan.
– Pappa?
– Nej.
– Har inte du sagt att man inte får ljuga? Pappa ger sonen en tom blick.
– Nej, det är mamma som sagt det.
