Jag vet inte vad det är med nässlor, men de gör mig illa till mods. Framförallt när de växt sig stora och har börjat få de där mörka, små klasarna i toppen. Ända sedan barndomen har jag tyckt att de ser extra hemska ut då, liksom väntandes, iakttagande med tusentals små mörka ögon, som alla ser på dig under lugg. De bara står där och väntar, i den dallrande hettan mot en röd ladugårdsvägg. Väntar på att orsaka dig smärta och lidande. De är som ett väsen, sprunget ur en lavaglödande och svavelosande underjord. Man kan nästan höra dem viska till varandra….
Jag antar att jag har för livlig fantasi. Jag antar att jag läst för många Stephen King romaner. Nog för att det troligen skulle innebära just smärta och lidande om man kastades in i ett buskage med brännässlor – något som jag ofta hade dessa livliga fantasier om, som liten – men något ont väsen är nog inte nässlorna, trots allt. Faktum är jag har haft flera trevliga upplevelser med just nässlor, nässelsoppan min mamma gjorde med klassiskt kokt ägg, eller minnet från lunchen jag var med och lagade till Hans Majestät Konungen, när han besökte Nora – även då serverades nässelsoppa, om än lite mer bearbetad och med vaktelägg istället för hönsdito.
I mitt första inlägg här, så gjorde jag nässelchips och i ett senare en rökt räkolja, färgad med nässlor. Nu kommer ett till, med nässlor. Tjatigt värre!
Häromdagen tog jag en promenad i skogen, helt oplanerat, med en liten plastpåse i högsta hugg, med hopp om att hitta kantareller och annan matsvamp. Inne bland träden silades solljuset genom lövverk och granruskor. Det surrade och kvittrade i den varma luften, där jag smög runt bland de höga snåren. Jag skrämde slag på en pappa med barnvagn, när jag plötsligt hoppade fram från skogsbrynet, där han gick längs motionsspåret, men hans gamla golden-tik hälsade glatt på mig med sin fuktiga nos.
Det var en härlig promenad och jag hittade mygg, fästingar och ett hav av harsyra. Men ingen svamp.
En liter av de små klöverliknande, syrliga bladen fick åka ned i påsen, eftersom jag vägrade komma hem tomhänt. I sökandet efter användningsområden för nyss nämnda växt, stötte jag på en blogg; lifebylisen, av Lisen Sundgren. En herbalist med oerhört mycket större kunskaper än mig på området om vilda, ätliga växter. Hennes senaste inlägg handlade om nässelblommor – eller de där onda, mörka ögonen som stirrar på en, ni vet. En slags pesto hade Lisen gjort, med nässelblommor och rostat bovete. Eftersom jag hade rostat bovete i en glasburk, sen någon månad tillbaks och nässlor på tomten, så bestämde jag mig för att testa.
Några svidande fingrar, två tusen småkryp och lite pillande senare, så hade jag stött ihop ”peston” i min mortel. Förvånansvärt gott och en riktig snackis vid nästa bjudning. Trots att receptet duger hur bra som helst i sin originalform, så bestämde jag mig för att utveckla receptet och la till de blad jag fick med mig vid plockandet, samt lite lokalproducerad ost från Ostbiten. Ihop med några skivor rostad surdegsbaguette från Stadsträdgården nya bageri, så blev det hela mycket njutningsfullt.
Pesto på brännässelblommor, med långlagrad Barbro
Nässelblommor, ca 2 dl
Nässelblad, ca 1 dl förvällda
Rostat bovete, ca 1 dl
Långlagrad Barbro, eller annan långlagrad ost, ca 50 g
Rapsolja, ca 0,5 dl
Salt
Bovete: Koka upp en liter vatten. Ta ett par dl helt bovete (eller mer om du vill) och skölj bovetet i det kokande vattnet, genom tex en sil. Slå av så mycket av vattnet du kan och torka gärna bovetet på en handduk. Lägg ut bovetet på ett smörpapper, på en plåt – utan olja. Rosta sen i 175 grader tills bovetet fått färg – det tar ca 20-30 minuter. Bovetet får en härlig krispighet och en tydlig smak av nöt.
Nässelblommor: repa av blommorna på en vit, flat tallrik (så att du ser vad som är blommor och vad som är kryp…). Man kan också ta hela högar av blomklasarna och rulla dem i handen, så att blommorna ramlar ned på tallriken. Lite pilligt, men tar inte fasligt lång tid.
Pesto: Förväll nässelbladen i kokande vatten, ca 20 sekunder, sila av, kyl och krama ur vätskan något. Lägg nässelblad och blommor i en mortel, med en nypa salt och börja mortla. Tillsätt lite olja och hälften av bovetet. Mortla till önskad konsistens och smula ned osten och mortla lite till. Rör tills sist i resten av bovetet för mer knaprighet.
Rosta eller stek bröd och bred på lite pesto och njut.
