Stigen mot Sångbäcksfallet är inte lång. I den i övrigt tystaskogen hör man ett svårbestämt brus. Ett brus som växer sig starkare allteftersom ens leriga stövlar tar sig vidare över stenar, rötter och svarta vattenpölar.
Plötsligt ser man väldigt långt genom de nedhängande grenarna. En kompakt barrskog börjar mindre än ett stenkast bort och böljar uppåt över branta kullar och fortsätter mot horisonten i grågröna skiftningar. Till slut är det inte en skog man ser utan bara nyanser av horisontella ränder.
För några år sedan fanns här en tjock stålvajer, som man kunde hålla sig i, men inte så mycket mer. Inget som markerade det 30 meter långa stupet ned till botten av dalen. Inga trappor eller räcken. Nu finns räcken och en kortare trappa som leder till en utsiktsplats, men vill man gå ned till botten, så ser det ungefär ut som förr. Avsatser i marken, skapade av stenar och rötter. Rullande grus och småsten. Förrädiskt.
Självklart klättrar vi ned. Det är inte första gången jag gör det. Men det är första gången på tre år och allra första gången jag har med mig mina yngsta. Det är nog diskutabelt ehuru vida det är ansvarsfullt föräldraskap eller ej, med tanke på stupet.
Det är lika öronbedövande vackert här nere som alltid. Ta de vackraste vyerna från Sagan om ringenfilmerna, pytsa in några trolska målningar av Bauer och multiplicera det med 100, så har du känslan av den här platsen. Kanske.
Det finns monster här också, precis som i sagorna. Men de är små.
Förbannade mygg! Och knott.
Gropstekt lamm
Lammstek, eller annat kött, 1,5 kg
Vitlök, så mycket du vill ha
Rosmarin, eller annan ört, några kvistar
Hela lökar med skal.
Morötter, palsternacka edyl, med skal
Salt
Peppar
Ev bindgarn
Min stek var med benet kvar, så jag styckade ut det och fick kvar 1500 gramkött. Jag band upp steken med bindgarn, för att få lite styrsel på den. Vitlöksklyftorna skar jag i mindre bitar, gjorde små hål i köttet och petade ned dem däri. Mellan köttet och steken fäste jag rosmarinkvistarna, sen saltade och pepprade jag runt om. Ultimat hade varit att hitta vilda örter eller så bara använda enriset som smaksättning.
Låt köttet vila och dra åt sig lite av salt och peppar under tiden resten förbereds:
Till själva metoden behövs detta:
Stenar, gärna stora
Gärna sandig mark.
Ved.
Spade.
Handskar.
Näver som täcker steken, blötlagd.
Enris, lagom att lägga runt om hela steken.
Finmaskigt hönsnät eller mer bindgarn.
Gräv en grop, dubbelt så djup som köttbiten och dubbelt så bred. Klä gropen med stenar. Gör upp en eld i gropen och låt den brinna friskt i 1-2 timmar.
Lägg ut hönsnätet på köksbänken, lägg på näver och sen enriset. Lägg köttet på riset och vik ihop allt till ett paket. Om någon glipa bildas i nävret, så se till att det hamnar underst i gropen. Försök helst täcka köttet så noga som möjligt.
När elden brunnit ut, tas det mesta av kolet bort och köttpaketet läggs ned på de kokheta stenarna. Lägg grönsakerna runt om och täck med sand, gärna så en hög på någon decimeter bildas ovan jord.
(Vill man, så kan det vara spännande att använda en digital köttermometer med lite längre sladd, som man fört in i köttet innan man gräver med det – då kan man hålla koll på stekgrader)
Nu kan du göra något annat, tex förbereda en god svampsås och marinera färsk vitkål i salt, peppar och olja, som sen grillas lagom till köttet är klart. Om 2,5-3 timmar är det bara att gräva upp försiktigt, slå av sanden och öppna paketet.
Gammeldags matlagning!
