Livet, döden, kärleken. Där var grundstenarna i musiken när Bo Kaspers Orkester spelade på nyrustade Konserthuset i Örebro på söndagskvällen. De bjöd på en cool konsert där de lätta jazztonerna var i fokus. De struntade helt i klassikern I samma bil och körde istället jazzspåret fullt ut.
Att gruppen är en av landets bästa, kanske den bästa, liveakten var det ingen tvekan om denna kväll när stormen ven utanför den nyrustade konsertsalen. Musikaliskt är de hur tajta och proffsiga som helst. Och texterna berör. De handlar om vardagen runt omkring oss. Fylld med kärlek, sprucken kärlek, panikångest och lycka. Det som kallas livet helt enkelt.
Bo Sundströms mellansnack ger en tyngd och en innebörd åt låtarna. När man vet att en av bandmedlemmarna skrev musiken till en låt då hans pappa drabbades av en ”fucking, jävla skitcancer” och gick bort, är det omöjligt som publik att inte bli extra berörd under det numret.
Bandet varvar frikostigt med soloutrymme för sina medlemmar med trumpetsolot till Vi kommer aldrig att dö som en höjdpunkt och klar ”ståpäls-varning över hela kroppen” råder i bänkraderna då. Salen är fullsatt och jag tror mig kunna säga att ingen gick hem besviknen efter dryga två timmars magisk konsert med Bo Kaspers orkester. Högsta betyg utdelas härmed.
K-G Ekblom, Örebrokuriren.se
Ett smakprov från en tidigare konsert: https://www.youtube.com/watch?v=6S6kgawJe1E
