I dag på Internationella Fattigdomsdagen, presenterar forskare för andra året i rad en kartläggning av behoven ute bland människor i social och ekonomisk utsatthet som Sveriges Stadsmissioner ibland annat Örebro möter. Forskningen visar en utbredd, osynlig och växande fattigdom i Sverige. En av de mest oroande upptäckterna är hur civilsamhället i allt högre grad tar över sådant som tidigare varit den offentliga välfärdens ansvar.
– Majoriteten av de människor som söker sig till våra organisationer har ett svenskt personnummer och därmed laglig rätt till stöd från det allmänna. Ändå tvingas de be Stadsmissionen om hjälp med en kasse mat eller en varm jacka. Så illa är situationen för många av dem som länge varit beroende av ekonomiskt bistånd eller som fallit mellan stolarna i det land som har världens mest utvecklade välfärdssystem, säger Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.
De två stora grupperna som stadsmissionerna möter är personer med långvarigt försörjningsstöd (54 %) och EU-medborgare i utsatthet (33 %). Den insats som är allra vanligast rör utdelning och subvention av mat (60 %). Det finns vissa skillnader mellan å ena sidan de mer traditionella grupperna (personer med långvarigt försörjningsstöd och personer som faller emellan) å andra sidan de senare uppmärksammade grupperna (EU-medborgare i utsatthet och papperslösa), där insatserna till de senare är av mer akut karaktär (mat och materiella insatser istället för integrerande och kontaktstödjande verksamhet).
