Snabb befolkningstillväxt och omfattande behov av stora välfärdsinvesteringar drev fortsatt skuldökning inom den svenska kommunsektorn under förra året. Det visar en ny rapport från kommunsektorns gemensamma finansieringsinstitut Kommuninvest. Totalt ökade låneskulden med knappt 48 miljarder kronor under 2015. I rapporten betonar Kommuninvest vikten av hållbar lånefinansiering och uppmanar kommunsektorn till längre kapitalbindningstider. I Örebro län ökar investeringarna med 15 procent och låneskulden med nio procent.
De kommunala investeringarna under 2015 uppgick till totalt 133 miljarder kronor, en marginell ökning om 0,5 miljarder jämfört med året innan. Det är framförallt behoven att bygga och renovera nya bostäder, skolor och vårdfastigheter som driver på. Nyproduktion av hyresrätter, renovering av miljonprogramsområdena och verksamhetsfastigheter stod för 60 procent av investeringarna.
Självfinansieringsgraden, dvs. förmågan att finansiera investeringarna med internt genererade medel, ligger dock på en nivå som kräver ökad extern upplåning. Under 2015 ökade den totala låneskulden till 550 miljarder kronor. En ökning med närmare 48 mdkr, 9,5 procent, jämfört med 2014. Närmare hälften av ökningen avser höga investeringsvolymer i Stockholm stad och Stockholms läns landsting.
Enligt Kommuninvests beräkningar uppgick den genomsnittliga kapitalbindningen vid halvårsskiftet till 2,5 år. 34 procent av den samlade låneskulden förföll inom ett år.
Kommuninvests VD Tomas Werngren kommenterar:
– Även om investeringarna under 2015 inte ökat mer än marginellt jämfört med året innan så ökar behoven på både kort och medellång sikt, det gäller också lånebehoven. Låntagarnas preferenser för kort finansiering innebär att så mycket som 250 miljarder kronor behöver refinansieras varje år. Utifrån ett perspektiv om hållbar finansiering vore det önskvärt att fler kommunala aktörer förlänger sin kapitalbindningstid.
Kommuninvest bedömer att investeringsbehoven kommer vara stora i många år framöver och har tidigare dragit paralleller till de svenska rekordåren 1965 till 1975, då det byggdes cirka 1 miljon bostäder och ett stort antal sjukhusbyggnader, skolor och andra lokaler. Enligt rapportförfattaren Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, är en skillnad mot tidigare omfattande investeringsperioder att utvecklingen nu sker med mindre statlig inblandning där kommunerna själva står för en större del av finansieringen.
– Hur stor skuldökningen faktiskt kommer att bli på några års sikt kommer att avgöras av i hur hög grad kommuner och landsting/regioner kommer att låta balansräkningen växa. Alternativet till ökad skuldsättning är antingen minskade investeringsvolymer, försäljning av tillgångar eller ökade skatteintäkter, säger Mattias Bokenblom.
Regional utblick – Örebro
I Örebro län ökar kommunernas och regionens sammanlagda investeringar med 15 procent under 2015, från 3,9 till 4,5 miljarder kronor. Örebro kommun är länets tillväxtmotor, med 60 procent av investeringsvolymen. Även Kumla och Askersund utmärkte sig med höga investeringsnivåer. Investeringar i verksamhetsfastigheter och bostäder stod för en majoritet av investeringsvolymen.
Låneskulden i länet ökade från 21,1 till 23,1 miljarder. Samtidigt ökade det bokförda värdet av materiella anläggningstillgångar, från 33,2 till 36,3 miljarder. Örebro stod för merparten av skuldökningen men även Askersund, Kumla, Lekeberg och Lindesberg ökade sin skuldsättning. Högst relativ låneskuld i länet hade Kumla med en skuld på 93 400 kronor per invånare.
foto: Riksbanken
