Den 1 december tog Anna Ågerfalk och Staffan Werme över retrobutiken Kavalkad på Järntorget. För de flesta örebroare är paret mest kända för sitt politiska arbete. Men intresset för fina, äldre föremål har alltid funnits där.
– Vi har länge tänkt på att starta någon form av antikhandel. I vår lada hemma finns en lokal som vi kallar ”affären” där vår tanke varit att så småningom bygga upp en verksamhet med både antika föremål och det som skapas på vår gård. Sedan läste vi i tidningen att Kavalkad skulle säljas. Vi skojade om att vi borde ta över den men inte mer än så. Men så på en tillställning i september kom vi att tala om det igen. Och det var flera som sa ungefär: Kan inte ni kolla upp det så att Kavalkad kan få finnas kvar och inte bli ännu ett café eller tatueringssalong! Så vi tog kontakt – och så gick det som det gick. Den 1 december tog vi över, berättar Anna och Staffan.
Vad var det som lockade?
– Vi är intresserade av att bevara det gamla. I vårt torp har vi ”gamlat tillbaka” huset från renoveringar både från 1930, -50 och -70-talen. Så nu är det lite mer ursprungligt. Då har vi mest haft fokus på äldre tider, från 1800-talet och fram emot jugendepoken. Men när Kavalkad kom upp på tapeten var det ett tillfälle som inte gick att missa. 1950, -60 och -70-talen innehåller enormt mycket bra formgivning, spännande material och vackra och hållbara produkter. Porslin, glas och möbler speglar mycket av den glädje och framtidstro som kännetecknade den tiden. Till saken hör också att Staffans döttrar båda är designutbildade och intresserade av just den tidens formgivning. Och Karolina jobbar nu med oss i butiken.
Har ni erfarenhet av affärslivet?
– Ingen av oss har drivit butik tidigare. Anna har jobbat i leksaksaffär och Staffan kommer från en ICA-handlarsläkt och lekte i morfars butik som barn. Men annars är det okända marker vi kliver in på. Sen är vi inte helt noviser som egenföretagare.
Efter två månader – vilka är intrycken?
Roligt, spännande, intressant och annorlunda. Det är en enormt positiv upplevelse att få finnas i butiken. Glada människor kommer in. En del skapar sin första lya andra ser, minns och tänker på de vackra saker som finns där. En del minns från sina barn, eller ungdom. Andra äger fortfarande själva saker som de köpt och behållit från den tiden. Det är spännande att söka och hitta alla de vackra föremålen som vi vill sälja, att lära sig mer om de formgivare och designers som fanns, både i Sverige och utomlands. Det är intressant att se hur formgivningen förändras, både i material, form och färg över de år som vårt utbud i huvudsak spänner över. Från teak till plast för att ta ett exempel.
Vilka reaktioner har ni mött sedan ni tog över affären?
– Bara positiva. Ska man säga en sak som är uppenbar, är det att så många tycker det är bra att Kavalkad får leva vidare. Väldigt många människor har en relation både till Kavalkad och de saker som finns i butiken. Mötena med människor är givande. De flesta kommer för att titta, handla och prata om våra varor. Men en del vill också prata politik och Örebro. Och alla är lika välkomna med sina synpunkter.
Hur vill ni utveckla Kavalkad?
– Vi vill först och främst ”bo in oss” i Kavalkad. Behålla det som fungerat så bra i nästan 20 år. Fortsätta fokusera på de årtionden som varit aktuella för de förra ägarna. Men visst har vi funderingar. Någon handlar om att det kanske är dags att förnya själva lokalens utseende. Det är ändå fascinerande att se hur bra lokalen hållit under dessa år. Sedan kanske vi ska hitta nya produktgrupper. Vi har redan tagit in fårskinn från våra egna lamm som nu går att köpa i butiken. Vi ska försöka göra det möjligt att boka våra lammlådor direkt i butiken också. Textil från 1950 och -60-talen är ofta både vackra och spännande, annorlunda än de som finns idag. Men vi får ta en sak i taget.
Anna är fortfarande regionråd i opposition som huvudsaklig syssla. Staffan tar hand om gården, är redaktör för en tidning som heter Frisinnad Tidskrift och jobbar mer i bakgrunden för butiksverksamheten, med transporter och inköp och liknande.
