| Varför Vätternvatten?
Kommunerna tar sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Klimatförändringar, städernas utbredning, läckage från jord- och skogsbruk med mera ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter. Redan idag är det tidvis problem med vattenkvaliteten i bland annat Svartån i Örebro kommun. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt, ifall den ordinarie vattentäkten blir otjänlig.
Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar och sträcker sig från Askersund i norr till Jönköping i söder. Vätterns goda vattenkvalitet gör sjön mycket lämplig som huvudvattentäkt till kommunerna i Örebro län.
Fyra mil lång bergtunnel och ett nytt vattenverk
Vättern ligger högre än Närkeslätten, Hjälmaren och Mälaren. Mellan Vättern och Närkeslätten finns dock en höjdrygg som ligger ännu högre. En borrad bergtunnel har efter flertalet tekniska utredningar visat sig vara den bästa lösningen för vattnets infrastruktur. En bergtunnel är en säker och klimatsmart lösning med lång livslängd. Tunneln skulle sträcka sig knappt fyra mil genom en kärna av i huvudsak granit. Provborrningar har visat att berget är hårt och stabilt. Bergtunnelns naturliga självfall gör att vattnet inte behöver pumpas över höjdryggen. Den förhållandevis höga investeringskostnaden kompenseras därmed av låga driftskostnader. Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.
Om planerna blir verklighet byggs ett nytt vattenverk utanför Hallsberg. Vattnet transporteras sedan vidare i länet via vattenledningar. Några av de nuvarande vattentäkterna kommer att finnas kvar och fylla en viktig funktion som reservvatten. På så vis får kommunerna det robusta system som saknas idag.
Ett långsiktigt arbete
Arbetet med att utreda möjligheten att ta dricksvatten från Vättern har pågått sedan 2008. Om kommunernas vision ska bli verklighet krävs ett antal steg på vägen. Det är med andra ord ett långsiktigt arbete, där varje steg utreds noggrant.
Deltagande kommuner kommer nu att ta ställning till om de ska bilda ett gemensamt bolag som ska driva arbetet vidare. Sedan startar en formell process med bolagsbildning och att ansöka om tillstånd. Det kommer att krävas miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Därefter ska tunnlar, vattenverk och ledningar byggas och driftsättas.
Att faktiskt kunna ta dricksvatten från Vättern kan därför bli verklighet omkring år 2030. Vatten från Vättern beräknades försörja 250 000 personer år 2050.
Vad kommer det att kosta?
Vad kommer allt att kosta – tillstånd, bergtunnel, vattenverk, och ledningar? Enligt beräkningar blir den totala kostnaden omkring tre miljarder. Det innebär ungefär 100 kronor i månaden för en villa med normal förbrukning.
– Nu har vi kommit halvvägs i det viktiga arbetet med att säkra dricksvattentillgången i åtta av länets kommuner. Med dagens beslut är vi redo att trycka på knappen för att Vätternvattenprojektet ska bli verklighet, säger landshövding Maria Larsson.
Källa: Länsstyrelsen i Örebro län |
