I dag beslutade landshövding Maria Larsson att byggnadsminnesförklara Örebro rådhus. Byggnaden är unik i Sverige med sin genomarbetade arkitektur i nygotisk stil. |
| Natten mellan 23:e och 24:e mars 1854 härjades Örebro av en stadsbrand som kom att ödelägga större delen av den centrala bebyggelsen. Av stadens drygt 5 000 innevånare förlorade cirka 1 200 sina bostäder. Förödelsen blev stor eftersom praktiskt taget all bebyggelse var av trä.
Branden blev början på Örebros förvandling från en småskalig ålderdomlig trästad till en modern stenstad. En ny stadsplan fastslogs redan i april 1854. Under några få år av intensivt byggande ändrade stadsmiljön i centrala Örebro helt karaktär. Och det är en karaktär som i allt väsentligt lever kvar än i dag. I oktober 1859 stod det nya rådhuset klart. Arkitekten hette Fridolf Wijnbladh, och var utbildad bland annat i Berlin. I likhet med andra av tidens arkitekter använde han sig av flera stilarter och lät byggnadens funktion styra valet av stil. För det nya rådhuset valde han en stil som vid den tiden ännu var ovanlig i Sverige – nygotiken. Fridolf Wijnbladh är en av Örebros mest framträdande arkitekter. Han var den förste stadsarkitekten, och utformade den stadsplan efter branden 1854 som alltjämt utgör grundstrukturen i centrala Örebro. Som arkitekt kom han också att svara för utformningen av många av de byggnader som uppfördes efter branden och som fortfarande präglar stadsbilden i Örebro, bland andra Örebro Hotell/Stora Hotellet och Örebro Teater. Det allra främsta exemplet är Rådhuset. Byggnadsminnesförklaringen innebär att Örebro rådhus. – Inte får rivas. – Byggnaden får inte till sin exteriör byggas om eller på annat sätt förändras. – Förändringar av sessionssalen och dess fasta inredning som tillkommit före år 1902 ska se i samråd med Länsstyrelsen. – Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens kulturhistoriska värde. |
x
