Örebroforskning får EU-stöd: Så får du ett långt och lyckligt liv

Örebro universitet har fått stöd från EU-kommissionen för att utöka satsningen på forskning om hur vi kan leva ett långt men också hälsosamt och lyckligt liv.

År 2020, konstaterar en grupp forskare från Världshälsoorganisationen (WHO), kommer antalet personer 60 år eller äldre i världen vara fler än antalet barn yngre än fem år. År 2050 beräknas antalet 60-plusare vara två miljarder.

– Det ser likadant ut i hela världen men de nord och västeuropeiska länderna ligger långt fram i utvecklingen. Att medellivslängden har ökat så pass mycket som den gjort de senaste åren är en stor triumf och samtidigt en stor utmaning, säger Martin Karlsson, som är samordnare för det så kallade Cofund-programmet vid Örebro universitet.

Cofund innebär att EU bidrar med en summa och universitetet matchar den. I det här fallet har Örebro universitet fått medel för 16 doktorander – EU betalar hälften och universitetet hälften. Universitetet har tagit fasta på att leva länge inte bara handlar om att leva utan om att leva ett bra liv.

– Vi bygger vidare på området vi kallar ”Successful ageing”. Universitetet har redan startat en forskarskola med 18 doktorander, säger Martin Karlsson.

Men Cofund-programmet, som går under namnet Newbreed, utmärker sig på flera sätt från tidigare forskning. De sökande får inte ha varit i Sverige i mer än 12 månader under de senaste tre åren, de ska spendera delar av sin doktorandtid på företag och de ska bli en ny sorts expert, en ”new breed”, där av namnet.

– Det har gjorts stora framsteg inom olika ämnen men i för liten utsträckning överbryggar de varandra. Därför ska doktoranderna bli en ny sorts tvärvetenskapliga forskare som jobbar över ämnesgränser för att hitta nya lösningar, säger Martin Karlsson.

Därför kommer Örebro universitet utlysa 16 doktorandtjänster som är knutna till fyra teman, som inte är ämnesspecifika utan tvärvetenskapliga och doktoranderna kan antas i alla ämnen som universitetet har forskarutbildningsrättigheter inom.

– Dessutom kan det vara bra att påpeka att forskning om ett hälsosamt åldrande inte nödvändigtvis innebär att man studerar äldre. Hela programmet är utformat utifrån ett livscykelperspektiv, säger Martin Karlsson.

Det kommer till exempel finnas möjlighet att använda data från IDA, en databas som sträcker sig tillbaka till 1965. De över 1 000 skolbarn som då gick i årskurs 3 har följts upp i vuxen ålder.

– Genom att följa människor under lång tid, nästan ett helt liv, kan forskare se hur individuella faktorer och omvärlden påverkar dem på lång och kort sikt.

Källa: Örebro universitet