I facklornas sken för kvinnors rätt

På söndagen genomfördes en manifestation för kvinnors rättigheter och mot övergrepp och trakasserier. Ett fackeltåg gick från Slottsparken till Stortorget, där det hölls tal. Två av talarna var kommunfullmäktiges ordförande Agneta Blom och landshövding Maria Larsson. Inför manifestationen hade arrangören gått ut med budskapet: ”Vi tänker inte acceptera att endast elva procent av alla våldtäkter uppklaras. Vi kräver en förändring nu. Bättre polisresurser, bättre stöd för utsatta och en förändrad sexualbrottslagstiftning.

Läs Agneta Bloms tal i sin helhet:

”Kunde någon se kraften som #metoo skulle utvecklas till när rörelsen tog fart under hösten? Jag kunde det inte.

Inledningsvi följde jag passivt nyhetsflödet och läste kommentarer i sociala medier. Så småningom kände jag ändå maningen att bidra, och skrev några rader om att jag också hade erfarenheter av hur det kan gå till. Det tog bara några timmar så ringde SVT Örebro. Jag befann mig på ett kafé i en liten ort någonstans i Sverige, i tidsluckan mellan en föreläsning och en buss.

SVT Örebro ville publicera det jag skrivit på sin hemsida och ville veta mer. Där över kaffekoppen började jag kanske ana att #metoo var något utöver det vanliga. Där berördes jag för första gången av känslan av vilken kraft som väckts till liv.

Sedan har det rullat på. En mäktig våg av vittnesmål och krav om att det nu får vara nog, har dragit över Sverige och över Världen.

Det är dock inte bara känslor av glädje och kamplust, som väcks. I all fall inte hos mig.

#Metoo har också väckt minnen till liv, som jag gärna hade sluppit bli påmind om. Jag tror att det finns många kvinnor som känner likadant.

Ett tecken på det är att #metoo nästan bara handlat om övergrepp som skett i mer eller mindre ”offentliga” sammanhang – på jobbet, i skolan, på krogen, osv.

I begränsad utsträckning har berättelserna nått in i det privata. I dåliga relationer eller bakom hemmets slutna väggar.

 

 

 

Känner vi skam över det som hänt på jobbet, så är det ofta bara en västanfläkt av vad vi kan känna över den där dåliga relationen vi drogs in i under tonårens prövotid eller genom att vi blev charmades av ”fel” partner.Trots att det i grunden egentligen handlar om samma sak. Att sexualitet används som maktredskap istället för som kärlekshandling.

Jag tycker dock inte vi ska behöva vittna om allt. Jag tycker vi ska förstå varandra utan ord. Inte behöva rota i allt förgånget för att se till att våra barnbarn får växa upp i andra människoroller än de vi själva fostrats till och påverkats av.

Vi kanske rent av ska släppa vittnesfasen och se hur vi kan använda den positiva kraft som #metoo väckt till liv, på allra bästa sätt.

#Metoo-rörelsen är ett ljus i det mörker som vi kan uppleva sänker sig över mänskligheten. Där machomän som Trump, Erdogan, Putin och många andra mindre kända, bär med sig hot om fler diktaturer, fler kriser, fler terrordåd, fler väpnade konflikter.

Det finns en oro för att #metoo kommer att följas av ett rejält bakslag. Att det ljus som tändes för så många, bryskt blåses ut av de män som inte vill tillskriva kvinnor samma människovärde som dem själva. Män som fortsätter betrakta kvinnor som i första hand sexuella objekt, som de har rätt att utnyttja och förnedra. Män som också stämplar andra män som inte håller med dem som mesar.

Ja, det måste vi också komma ihåg.

#Metoo är inte en befrielserörelse för enbart kvinnor. Den är också en rörelse som kan bidra till att befria så många män från en manskultur de inte är en del av och inte vill behöva anpassa sig till.

Den machokultur som matar trakasserier kommer aldrig att göra världen bättre. Det är tid att öka kraven om att mänskligheten befrias från en mansroll som kräver att män använder sexualitet som maktmedel istället för som handlingar av kärlek. Kvinnor måste befrias från en roll som formas av underordning och förnedring genom sexualisering och sexuella övergrepp.

#Metoo befaras av en del kunna leda till att människor polariseras istället för att få mänskligare livsvillkor.

Att kampen förs vidare som att kvinnor generellt är goda och män är onda.

Eller som att kvinnor är offer och män är förövare.

Låt oss se till att oroskorparnas kraxande kommer på skam.

Låt oss tänka på att i grunden finns bara människor.

Människor med lika värde.

Människor som enligt FNs konvention om de mänskliga rättigheterna har likvärdigt berättigande till samma rättigheter och friheter utan åtskillnad kön, ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Låt #metoo bli en rörelse för en människoroll bortom förtryckande könsroller och sexuell förnedring.

Låt #metoo bli nästa våg i kampen för ett på riktigt mänskligt samhälle – för alla”.

foto: Jan Larsson

,