På lördag öppnar utställningen Barnet i tornet – Jan Håfström på Örebro slott

Nu pågår nedräkningen inför utställningen Barnet i tornet – Jan Håfström på Örebro slott. Utställningen öppnar lördagen den 24 november och visas i det sydöstra tornrummet – salen som också fått ge namn till utställningen. Från fönstren i utställningen blickar man ut över Örebro där Jan Håfström tillbringade några viktiga barndomsår.

Det som skiljer denna utställning från Jan Håfströms tidigare är att många av verken länge har funnits hemma i hans ateljé. Han har haft den nära inpå sig, och de har inte ställts ut så ofta. ”Då händer det något med dem” menar konstnären själv. ”De har varit förberedda på att få komma hit, för de bearbetar något med pojken under de åren vi bodde här.”

Familjen bodde på väster i Örebro. En gemensam nämnare för verken i utställningen är det barndomens söndagsskola i Immanuelkyrkan på Ekersgatan.  De bibliska berättelserna hyste allvar och meningsfullhet men också stor dramatik, död och våld. Där och då väcktes en fascination för att berätta genom skeenden, pjäser. Det var samariter, romare och lärjungar som i form av tredimensionella figurer ingick i dramer och flyttades runt.

Till barndomens rollekar på de gärden som senare skulle bli bostadsområdet Baronbacken var Jan regissören. Våld och dödsscener ingick som stående inslag. Jan fick som vuxen en koffert av sin mamma Helga. I den hade hon sparat en mängd teckningar Jan ritat som barn. Dramatiska motiv med bataljer, sjöslag och våldshandlingar även med religiösa inslag. Det är mycket slagfält, vinande pilar och yxor. Döden är ofta närvarande, även i dessa serier och teckningar.  I många av verken som nu ställs ut i Barnet i tornet finns de båda skikten livet/underjorden med och förbindelsen mellan dem. Till exempel verket med Diana Palmer som likt Orfeus försöker besvärja dödsriket och befria Eurydike – Mr Walker.

Det runda slottstornet upphäver det linjära och kronologiska. Jan Håfström menar själv att kanske är det konstens uppgift att ställa oss där – utanför tiden. När verken är ifrån spelar inte heller så stor roll. Här finns parafraserna på Arnold Böcklins Dödens ö som ursprungligen är från 1870 och Spiral Jetty av Roberth Smithson från 1970. Jan tycker att det skapar en sorts trygghet att ha verk från olika tider runt omkring sig, till exempel teckningarna han själv gjorde som barn.

Ur Jan Håfströms fantasier och idéer har utställningen Barnet i tornet fått sin gestaltning. Han frågar sig själv om det egentligen hänt något från 1945? Hur färdig är människan redan som barn? Hur mycket kan människan förändras i livet? ”Man fortsätter att göra samma bild hela tiden”. Det privata och personliga har öppnats och blivit till en yta där konstnären möter sin publik. På den resan har Örebro blivit en historisk plats. Även om det lokala – själva staden – bara är en aspekt av utställningen har ändå ingen annan plats ett sådant rum.

Barnet i tornet – Jan Håfström på Örebro slott öppnar för allmänheten den 24 november kl 14.00. Men redan kl 11.00 samma dag kan den som köpt biljetter till Genius Loci  få en alldeles speciell konstupplevelse. Genius Loci av Lotta Melin är en performance som framförs inne i tornet och där även Jan Håfström själv medverkar.

källa: Örebro läns museum

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *