40 miljoner för att kartlägga hot och våld i den akademiska världen

Hur vanligt är det med våld och sexuella trakasserier på universitet och högskolor – och vad kan universiteten, personalen och studenterna göra åt det? Sofia Strid, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, leder ett nytt EU-projekt, UNISAFE, som ska undersöka situationen i 18 europeiska länder. 

– När vi pratar om könsrelaterat våld talar vi inte bara om fysiskt våld, utan även sexuellt, verbalt och digitalt våld. Det kan handla om att du hindras eller kontrolleras – du behöver alltså inte bli slagen, säger Sofia Strid.

Det är ett stort projekt: 18 länder ingår och i kartläggningen av problemet deltar 450 000 individer. Först ska forskarna göra en inventering av vilka lagar och regler som finns inom området i alla 27 EU-länder och i Turkiet, Storbritannien och Serbien. 

Projektet täcker sju aspekter: omfattning, prevention, skydd, åtal och rättssystem, samhällets stöd- och hjälpinsatser, samverkan och policy och ska alltså även föreslå lösningar för att komma tillrätta med problem. 

– Vi tar ett helhetsgrepp. Forskningen är en viktig del men att översätta resultaten till konkreta verktyg, underlätta för nya lagar och regler och lägga grunden för förebyggande arbete är lika viktigt. 

Projektet ska också undersöka situationen för juniora forskare som flyttar mellan olika länder. 

– De är extra utsatta. De har ofta inget kontaktnät i det nya landet och blir beroende av sin handledare. Dessutom saknar de ofta trygga anställningsförhållanden. 

Från Örebro universitet medverkar även genusvetarna professor Liisa Husu, seniorprofessor Jeff Hearn, doktor Anne-Charlott Callerstig och doktor Fredrik Bondestam, som är föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. 

Sofia Strid koordinerar och leder forskningen men administrationen koordineras av European Science Foundation i Frankrike. I projektet ingår nio olika organisationer i lika många länder. Projektet har fått cirka 40 miljoner kronor från EU-kommissionens Horisont2020-program och sträcker sig över tre år. 

– Det är spännande och nytt – att vi forskar men också är en del av lösningen, avslutar Sofia Strid. 

källa: Örebro universitet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *